Ensam i museet?
Tydligt kunde hon följa fotstegen när de passerade förbi henne och fortsatte in i rummet intill, och ändå visste hon säkert att ingen annan levande fanns där. Torekällberget är en oas i Södertälje....
Läs mer →
Ett vakande öga
Vart hon gick hade hon känslan av att någon fanns där, någon som vakade och vaktade och inte kunde släppa taget om det mer än hundraåriga huset. Vid Neglinge station duggar villorna tätt...
Läs mer →
Husets herre
Det var länge sedan han bodde där, det var länge sedan han levde. Ändå var han fortfarande husets obestridlige herre. Den lilla byn Egelsvik på Mörkö ligger i en långsträckt dal, säkerligen var...
Läs mer →
Det viskande huset
En industribyggnad vid en hårt trafikerad förortsgata låter allt annat än spöklikt. Det tyckte de nya hyresgästerna också när de flyttade in. Jämtlandsgatan i Vällingby har inte ett dyft med Jämtland att göra,...
Läs mer →
Skrivkammaren
Ett rum på ett slott fyllt med minnen och museiföremål. Ett rum fyllt med betydligt mer än så om man får tro dem som besökt det på natten. Uppfluget på en kulle ovanför...
Läs mer →
Farligt tjänstevapen
Instruktionen var solklar: ”Vapnet osäkras och hanen spännes med högra handens tumme. Pistolen riktas mot målet och avtryckaren drages bakåt.” Det var precis vad Birger Spång gjorde. Göran Sterner tittar på klockan igen....
Läs mer →
Oro på slottet
Vem är det som möblerar om på Salsta slott, och vem är den iskalla skepnaden som får väktare att bli rädda? Fyrisån ringlar sig mil efter mil genom det uppländska landskapet. Slår sina...
Läs mer →
Mannen i stallet
Att vara död och begraven låter definitivt, men de anställda på Örbyhus slott är helt övertygade om att livet inte slutar ens där. Från landsvägen ser man inte en skymt av Örbyhus stora...
Läs mer →