Mord sker av många anledningar. Hat, svartsjuka, penningbegär eller helt enkelt bara dåligt ölsinne hör till de vanligare. Att någon mördas för nöjes skull är tack och lov extremt sällsynt. Makarna Visser såg villrådigt på varandra. Det var lördagen den 4 december 1965 och deras inneboende, 20-årige Hendrik Drost, hade Läs mer…
Stilla, sömnig och vacker, eller mörk, hemsk och spöklik? Åsikterna går isär om trakten kring Trosa landskyrka. På en höjd intill Trosaån ligger Trosa landskyrka, en överbliven relik mellan samhällena Vagnhärad och Trosa och deras betydligt mer välbesökta kyrkor. Den ligger dominant och tung, väl synlig i det omgivande flacka Läs mer…
En mysig och välplanerad lägenhet där hela familjen stortrivdes. På dagarna. Det brukar sägas att alla platser har en historia, men i fallet Bagarmossen är det tveksamt om detta stämmer. De händelser som möjligen timat här innan dagens bebyggelse såg ljuset under 1950-talet har i vart fall inte lämnat några Läs mer…
Lätta pengar, sprit och kvinnor. Och en smula landsförräderi. Se där en reservofficers vardag i 1950-talets Stockholm. I matsalen på restaurang Carlton sorlar rösterna bland det stilla klirret av glas och bestick. Klockan är strax efter sju på kvällen måndagen den 7:e mars 1955 och vid ett av de runda Läs mer…
Buller inifrån tomma rum, hundar som oförklarligt reser ragg, och en spökröst som sjunger om nätterna. Inte är det stilla på Hammarskogs herrgård om man får tro vad som sägs. På västra sidan av Ekolns strand sticker Dalbyvikens dolkstygn rätt in i landet, ett stygn vars sår med landhöjningens hjälp Läs mer…
Han trodde inte på spöken. När han likblek stapplade ner nästa morgon trodde han fortfarande inte på spöken, men hade blivit mörkrädd och ville aldrig mer sova i Hökhuvuds prästgård. Där länsväg 288 möter Olandsån på dess slingrande väg norrut mot Öregrundsgrepen ligger Hökhuvuds bastanta gråstenskyrka. Där förr en vacker Läs mer…
Larmanordningar och väktare är nog så bra för att hålla ovälkomna besökare på avstånd. Om det är levande besökare vill säga. Hagaparken strax utanför Norrtull är en stor och frodigt bevuxen oas. Dess bedrägligt lantliga stillhet gör att det är med en smärre chock man skådar universitetets kantiga bebyggelse på Läs mer…
Över den avsides belägna parken vilar en stämning av vemod och obehag. Det kan bero på de över tusen döda som vilar några decimeter under de fåtaliga besökarnas fötter. Ulleråkers mentalsjukhus var en gång i tiden ett av landets största och även mest fruktade. Blotta namnet har än idag en Läs mer…
Längs den smala kvällsmörka gatan kom ett äldre par gående, men knappt har deras anletsdrag blivit igenkännbara innan de bägge upplöses i tomma intet. Kvar blir en otäck känsla av att ha sett någonting som inte varit avsett för levande ögon. Bakom ryggen på Gräsö, inklämt där sundet är som Läs mer…