Väntorp

De döda lär ibland återupprepa vad de en gång gjort som levande, men vem den olyckliga vålnaden på Väntorp är och vad han vill är ett mysterium.

Vid Brunnsvikens norra ände ligger den vackert snickarglada 1800-talsvillan Väntorp. Ett stenkast från vattnet, och ändå avskuren från sin forna strandtomt av den brusande Bergshamraleden, kan man se den herrgårdsliknande byggnaden på höjden ovanför. Hemlighetsfull, åldrig och liksom ruvande på sina minnen vänder Väntorp bredsidan mot E18, men dess styckeportar är oftast svarta, och besättningen lyser med sin frånvaro.

Gårdsfasaden på Väntorp. I bakgrunden skymtas Brunnsviken.

Väntorps historia börjar med ett teaterbesök någon gång runt 1860, då den relativt nyblivne kung Karl XV möter skådespelerskan Hanna Stjernblad, eller Hanna Styrell som hon egentligen heter. Han är 34, och gift sedan tio år, hon 18 och troligen inte så lite smickrad av uppmärksamheten från en regerande monark. Om de verkligen var kära är det ingen som vet, men de skulle hålla ihop till kungens död tolv är senare, trots att han skaffade sig barn med ett flertal kvinnor, av vilka den stackars drottning Lovisa bara var en. 1866 skänker Karl XV det nybyggda Väntorp till sin unga älskarinna.

Väntorp en vinterkväll. Den gröna flygelbyggnaden kom till på 1880-talet.

Att Hanna Styrell inte placerats på det lätt humoristiskt döpta Väntorp av en slump avslöjar en blick på kartan. Det ligger i utkanten av Karl XV:s sommarslott Ulriksdals stora park, och på lämpligt promenadavstånd från drottningen och hovbestyren. Det sägs att Väntorp ofta var platsen för fester där de nöjeslystna kretsarna kring Karl XV och Hanna Styrell förstod att roa sig, och flera dikter författade av kungen till Hannas ära finns bevarade. Hanna Styrell gifte sig till sist, efter kungens död, och blev baronessa Tersmeden, och lämnade då Väntorp som övertogs av andra hovkretsar, och det var också då som den stora flygelbyggnaden kom till. Sedan dess har huset genomgått skiftande öden, och är idag säte för Skyddsvärnet, en frivilligorganisation som arbetar med att slussa före detta fängelsekunder ut i samhället igen.

Någonstans kring knuten lurar den sorgliga skepnaden av en man med slängkappa.

En före detta hyresgäst på Väntorp har berättat hur hon en kväll, innan Bergshamraleden byggdes, stått i sluttningen för att beundra solnedgången över Brunnsviken när hon får känslan av att inte längre vara ensam. När hon vänder sig om ser hon en man klädd i vad hon beskriver som slängkappa och plyschhatt stå och stirra upp mot huvudbyggnadens övervåning. Sorg och oro strålar ut från mannen så starkt att känslorna överförs till omgivningen. Han säger ingenting, och verkar inte heller ta notis om sitt sällskap, och det är inte förrän han försvinner rakt genom husväggen hon förstår att mannen med slängkappan inte varit levande. Vem han är har ingen lyckats lista ut, men porträtt av Karl XV visar honom ofta klädd i husarernas karaktäristiska dolma med tillhörande pälstrimmade pelisse, en kort jacka som bars hängande över ena axeln, och som tillsammans med den platta hatten med ståndare och plym skulle kunna passa in på beskrivningen. Den osalige anden vid Väntorp har setts av ett flertal människor under många årtionden, och kanske kan det vara spöket av en kung som trots att han är död inte kan släppa taget om sin forna mätress.

Denna text är hämtad ur boken Hemsökt, Carlsson bokförlag 2015. Författare och fotograf: Petter Inedahl.

Läs mer


3 kommentarer

Ingrid Jerrås · 22 juli, 2015 kl. 09:58

Jag såg en man som liknar Karl XV i en lustig, svart jacka och en ovanlig hatt på huvudet och han kom från skogen över gräset mittemot Värdshuset. Jag tittade på honom och han tittade förvirrat på mig och gick ner mot slottet. Jag vet inte om det var någon som klätt ut sig från teatern där för det var inte normala kläder precis. Jag fick känslan att det var något konstigt med honom. Håret och ansiktet var likt Karl XV.

Isabella · 1 september, 2018 kl. 06:08

Jag vill poängtera att Väntorp inte är säte för skyddsvärnet. Anledningen till att jag vet det är för att jag själv är ägare av Väntorp och är inte en fd fängelsekund som ska slussas ut i samhället utan köpte detta år 2007 av en privatperson och bor här tillsammans med min familj, mina hästar och höns.

Det har uppenbarligen skett ett missförstånd här, och jag önskar att artikeln redigeras.

Utanför Väntorps stora järngrind ligger en fd förskola som även fick namnet Väntorp. Förskoleverksamheten lades ned, av för mig okänd anledning, och skyddsvärnet har bedrivit daglig verksamhet i de lokalerna under en tid. Det ursprungliga Väntorp är således privatägt och har inget med skyddsvärnet eller fd fängelsekunder att göra.

Ebba · 17 oktober, 2019 kl. 01:06

Jag tycker han är konstig

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *