Spöktåget

Kymlinge station.

Kymlinge station.

En spökstation som aldrig blivit färdigbyggd, och ett tåg med döda passagerare har länge varit del av Stockholms legendflora. Men tänk om det är sant?

Mellan Hallonbergens och Kista tunnelbanestationer finns en tredje, Kymlinge, som få varit på. Dess svarta plattformar skymtar till några sekunder, men är inte lätta att få syn på bakom de upplysta tågfönstrens spegelbilder. Här skulle tusentals människor vallats av i ännu ett av de intetsägande miljonprogrammen, ett som till all lycka inte blev av. Kvar blev istället en halvfärdig tunnelbanestation, en handfull storstadslegender, och ett omtyckt fotoobjekt för nyblivna urban exploration frälsta.

Övre Kymlinge gård var en gång omgiven av gravfält.

Övre Kymlinge gård var en gång omgiven av gravfält.

Kymlinge station fick namn efter gården Kymlinge, som egentligen var två olika gårdar, Uppgården och Nedergården, eller Övre och Nedre Kymlinge. Än idag finns Övre Kymlinge kvar. Hopträngd mot bullerplanket intill E 18, men med många av ekonomibyggnaderna bevarade gör gården nu tjänst som klubblokal för Stockholms brukshundsklubb. Det har sagts att själva namnet Kymlinge skulle härstamma från ordet kummel, allstå gravröse, och att Kymlinge då betyder gården bland gravarna, vilket oavsett den tvivelaktiga etymologin dock bokstavligen är sant. Så sent som 2007 grävdes benen av en vapenrustad ryttare upp ur det gravfält som schaktades bort när E 18 drogs fram strax bakom gårdens huvudbyggnad, och i backen på södra sidan om gångvägen mot Kista centrum ligger ytterligare ett gravfält med ett flertal stensättningar och andra gravmonument och där hittades också den offersten som gått under namnet Kymlingestenen.

Ett tåg på väg förbi perrongen på Kymlinge station, där spöktåget sägs visa sig.

Ett tåg på väg förbi perrongen på Kymlinge station, där spöktåget sägs visa sig.

För de som växte upp i Stockholm under 1970- och 80-talen var silverpilen ett välkänt begrepp. Bland alla de gröna, och blå på de nyare linjerna, tunnelbanetågen fanns det ett som stod ut, ett helt omålat silverfärgat tåg som oftast trafikerade linje 14 mellan Fruängen och Mörby Centrum. Tågtypen kallades C5 och existerade bara i ett enda exemplar framtaget som prototyp 1965, vilken gick i trafik i nästan exakt trettio år innan vagnarna skrotades. Om detta tåg gick åtskilliga historier, vandringssägner som eget nog inte verkar ha förekommit i andra tunnelbanestäder än Stockholm, och det sades att silverpilen var ett spöktåg vars passagerare mystiskt försvann. Trots att det nu är längesedan det skrotades, och att alla nyare tunnelbanevagnar är mer eller mindre silverfärgade, har silverpilen förblivit en legend. Hur den kom att sättas i samband med ödestationen Kymlinge är inte känt, men det behövs ju inte något större mått fantasi för att koppla ihop fenomenen spöktåg och övergiven station.

Broarna vid Kymlinge. Här mötte en kvinna ett tåg som gick upp i rök.

Broarna vid Kymlinge. Här mötte en kvinna ett tåg som gick upp i rök.

Silverpilen har länge ansetts vara en skröna för barn eller folklivsforskare, men på senare tid har märkliga vittnesmål dykt upp. Ett av dem kommer från en tunnelbaneförare som berättar om ett skrämmande möte vid Kymlinge station. Hon är med sitt tåg på väg in i tunneln när det kommer ett annat tunnelbanetåg på spåret bredvid, ett tåg med underligt dimmiga konturer. Det lyser i förarhytten och kollegan vinkar till henne, sekunden därpå ser hon ytterligare ett tåg komma i samma riktning och på samma spår som det tidigare, men betydligt snabbare. Blek av skräck tutar hon för att varna föraren som inte verkar se tåget framför sig. De kör ihop, och samtidigt slits dörren till hennes förarhytt upp, men istället för den fruktade kraschen försvinner det första tåget spårlöst. I panik har hon dragit ner spakarna för mycket och tågets automatiska nödbroms kopplas in så att det blir stående för att ladda upp. Hon är just på väg att stänga dörren då den slår igen av sig självt, och när hon efter en stund kommer fram till Hallonbergens station är allt som vanligt. På internradion varnas för oförklarliga dimsjok innan Kista station, en varning som uppenbart sänts ut av föraren till det tåg hon trott vara på väg att krocka. Samma kvinna berättar hur hon promenerar på Järvafältet rätt under broarna vid Kymlinge station när hon tittar upp och ser ett gammaldags grönt tunnelbanetåg sakta komma körande. Förarhytten verkar tom, och tåget stannar vid den halvfärdiga perrongen för att släppa av passagerarna. I tron att föraren blivit akut sjuk går hon upp mot dörren i stängslet och möter flera personer vilka dock inte alls verkar lägga märke till henne. Deras närvaro framkallar olust utan att hon kan förklara varför, och hon beskriver dem som overkliga, som någonting som egentligen inte borde finnas där. När hon kommer upp för backen ser hon att både tåget och dess övriga passagerare försvunnit fullkomligt ljudlöst, och mysteriet blir inte mindre av att dörren in till stationen är låst och att de människor hon alldeles nyss sett komma ut genom den gått upp i rök även de.

Text och bild: Petter Inedahl

Läs mer

16 Kommentarer till “Spöktåget”

  • Ingrid Jerrås

    Jag kom och gick i skogen ovanför Kymlinge station, och till höger om mig på en plan framför dörrarna SL har för att komma ner till plattformen, där samlades en massa människor som kom upp genom dörrarna. Jag gömde mig bakom en stor gran och tittade på dom men då kom en liten pojke springande från dom och tittade på mig men han sprang tillbaka till dom igen. En man med långt svart hår vände sig om och tittade på mig och bredvid honom stod två män med arabiskt-egyptiskt utseende och dom tittade också och sedan på honom och dom andra bredvid. Närmast dörren stod några som liknade bönder med hattar på huvudet. Så började dom gå ner mot Igelbäcken men männen med arabiskt utseende stod kvar och tittade efter dom och pratade med varann och sedan gick dom till dörren och kände på den och pratade med varann. Dom tittade igen efter folket som gått och började gå mot Kista centrum. Dom tittade på mig och skrattade men jag vågade inte gå fram. Sedan en gång såg jag den ena mannen i Kista centrum. En annan gång kom jag och gick förbi nedanför Kymlinge station då massor med människor kom gående uppifrån och jag fortsatte snabbt att gå på gångvägen längs skogen nära Igelbäcken för jag visste inte vilka det var. Dom kom snabbt ikapp mig och det var lerigt och blött så jag ställde mig vid sidan om gångvägen. En långhårig,ljusblond, söt kvinna med grönrutig klänning tänkte säga något till mig men då kom en liten pojke fram från skogen och tittade trumpet på oss. ”Jaså du gick den vägen” sa kvinnan till honom och han tittade bara och sprang iväg mot Igelbäcken. ”Bara han inte drunknar” sa kvinnan oroligt till en ljushårig man som hade en liten ljusbrun skinnjacka på sig. Han tittade på henne till svar. Sedan gick dom vidare och efter dom kom två mörkhåriga män med mörka kavajer och byxor. Den ena hade något i handen och den andra bar på en säck. Efter dom kom en man med långt svart hår som tittade ner i marken. Han bar på något. Dom mötte en kvinna med moderna joggingkläder och hon tittade undrande på dom och sedan utbytte den joggande kvinnan och jag förvånade blickar för dom såg så annorlunda och gammaldags ut. Dom var snabbt försvunna och jag såg dom inte mer då. Det var blött och lerigt på marken men dom gick jättefort bara. Jag kom fram till korsningen vid gångvägen mot Dammtorp och gick en bit däråt men gick mot Killingstorp sedan och hem igen. En annan gång när jag väntade på bussen vid Stora Ursvik vid Rissnehallen så kom en man fram bakifrån busskuren och en kvinna som fnissade. Det liknade kvinnan och mannen som jag såg vid Igelbäcken. Dom tittade på mig men kvinnan var skygg mera. Så dom försvann utan att jag såg vart dom gick. Det var natur och obebyggt där då. Bara högt gräs och små träd och sly. En annan gång när jag låg och solade på Järvafältet vid kolonilotterna vid Husby så efter ett tag när jag legat där kom liknande dom igen (ljushåriga kvinnan och mannen) på kolonilotten närmast mig och tittade på mig och han gjorde något och hon fnissade. Det var inga andra människor på kolonilotterna. Det var så obehagligt att jag blev arg och gick hem och var sur för jag inte fick vara ifred.

  • Ingrid Jerrås

    En gång på 80-talet kom jag med buss till Hallonbergen och gick ned till plattformen för att åka tunnelbana till Kista, men tåget gick precis när jag kom och det var 20 minuter till nästa tåg. Jag satte mig långt bort på perrongen där det brukar vara lugnt och väntade men hade inget att läsa utom det som stod på anslagstavlan där. Efter 10 minuter kom ett tåg sakta åkande och det pyste och pustade som ånga om det så jag trodde det var fel på tåget och det skulle in i uppställnings-hallen för tågen. Det var dunkel belysning också i tåget men det satt några inne i det och det stannade framme på plattformen vid trapporna upp och öppnade dörrarna så jag började springa för att åka med det. Ut kom en gammal gumma och hon vinkade till föraren som vinkade tillbaka, men så fick han se mig komma springande för att hinna med i sista vagnen längst bak i tunnelbanatåget och han stängde dörrarna innan jag hann in. En pojke stod vid dörrarna och ville jag skulle hinna med men sedan när tåget började åka iväg vinkade han bara och alla som satt närmast i den dunkelt belysta vagnen tittade på mig och skrattade och vinkade. Tåget åkte iväg sakta och pyste och pustade som av ånga och jag kände mig snopen och arg som blev behandlad så. Men jag tänkte att det skulle in i vagnhallen ändå fast det satt folk i vagnen. Men det var sent på kvällen så det var underligt ändå. Jag satte mig på bänken och väntade 10 minuter till och var sur.

    • Kymlingemannen

      Du vet väl att alla du såg, inklusive den ljushåriga kvinnan och mannen, är döda. Du har bara sett deras vålnader…

      • Ingrid Jerrås

        Ja det är nog vålnader jag sett som är osaliga på något sätt. När jag arbetade där som tunnelbaneförare berättade en arbetskamrat att det funnits en man som var väldigt inåtvänd och olycklig så han misstänkte honom för att vara föraren kanske. Jag har också sett en förare långt innan jag började arbeta där som tunnelbaneförare och han var lite underlig men snäll och tittade konstigt på mig med sorgsna ögon som liknade han som körde spöktåget.

  • Ingrid Jerrås

    Tåget pyste ut ånga också. Den gamla gumman som kom ut ur tåget och tackade föraren vände sig om och såg mig och när tåget åkt gick hon fram till trapporna och flöt uppför dom snabbt och det var ovanligt för en gammal människa att komma uppför trappor så snabbt och lätt att jag blev förvånad. Sedan kom några killar som varit på plattformen mot stan (det är en vägg emellan plattformarna) och dom undrade över tåget som åkt och frågade mig vad som hänt. Dom var rädda att klockan gick fel. Sedan väntade dom också på tåget.

    • dankarlsson

      Hej på dej jag tycker det låter spännande det här med spöktåget jag vill veta mera har det hänt någon allvarlig olycka på linjen alla dom människornå försvann dom bara framifrån dina ögon du kan väl ringa mej. 0700706919875 jag har vätit skeptisk till såna saker men nu ser Jag lite mera mera nyfiket på såna saker förlåt mon nr 0706919875.

    • DANKARLSSON

      HEJ .JAG MASTE FRAGA OM NAGON SETH SPOKTAGET OCH DOM HAR MA NNISKORNA DEN SENASTE TIDEN. JAG.AR SKEPTISK VILL HA BEVIS.DETATT MANNISKOR KAN SPOKA FORSTAR JAG INTE FINNS SET FOTO PA DOM DODA PERSONERNA TAGET

  • dankarlsson

    Jag undrar om det är sanning om det här med spöktåget är är någon som har tagit reda på vilka som har dött där vill gärna få svar

  • Ingrid Jerrås

    Ja dom människorna jag såg gick väldigt fort iväg och jag tror dom gick vägen över Igelbäcken för pojken gick däråt fast han gick mot bäcken och men sedan såg jag dom inte mer. Det var blött och lerigt på marken men allihop gick snabbt utan att se sig för. Det kan nog vara döda människor som bott i omgivningarna eller är dom demoner (änglar) i alla fall några av dom.

    • dan karlsson

      hej dan heter jag jag vill fraga dej om detta spoktag har visat sej under 2016ar skeptisk men nyfiken. vill ha bevis hur ser folket ut som ar pa taget. min nuvarande tjej ar synsk. hon har kontakt med de doda bland annat en tjej som jag var I hop med som gick bort I cancer 2010..jag har tyckt att det ar bluff ar skeptisk det ar som med taget vill ha bevis.ring mej mvh dan karlsson.070 69 19 875

  • Gabbe

    Det var en sommar på 80-talet som jag hängde med min bästis Micke så gott som dagligen. Vi var båda lika vilda även om Mickes mamma tyckte att allt som hände bara var mitt fel.
    En kväll såg Micke och jag ett tunnelbanetåg på en tom perrong. Det var helt silvrigt och för två unga grafittikonstnärer var det lika inbjudande som en vit duk för en konstnär. Micke och jag klättrade genast över stängslet utan ett ord. Jag satte mig på huk och började spraya. Jag kommer ihåg att jag suckade högt när Micke tog en bild på mig. Så onödigt när jag inte var maskerad tänkte jag. Micke bara skrattade och la tillbaka kameran i min bag. Jag fortsatte med sprayandet tills jag avbröts av hårda knackningar i glasrutan inifrån tåget. Jag frös till och förberedde mig på att springa som så många gånger förut men när jag tittade upp såg jag ingen sur SL-tjänsteman utan Micke som på något sätt lyckats gå ombord på tåget. Nu stod han där triumferande och garvade medan han härmade min förskräckta min. Jag kunde inte låta bli att le och fortsatte spraya. Plötsligt ryckte tåget till bara för att stanna igen. Jag och Micke tittade förvånat på varandra. Nu var det Micke som såg aningen ställd ut. Så rullade tåget igång igen. Eftersom vi inte sett någon förare i främre förarhytten förstod jag att han fanns i den bakersta så jag förberedde mig att vifta med armarna så han skulle stanna. Sak samma att Micke olovligt gått ombord och sprayfärgen var jag säker på att ingen sett eftersom jag inte blivit stoppad. Men när sista vagnen rullade förbi såg jag att även den var tom. Där stod jag nu och visste inte vad jag skulle göra så jag gick hem och väntade på att Micke skulle ringa. På natten ringde telefonen. Mamma svarade och blev sen kusligt tyst. Hon kom in i mitt rum, satte sig på sängkanten och sa att det var Mickes mamma som ringt. Polisen hade hittat Micke död nere på station Kymlinges spår.

    Trots att jag berättade allt lyckades varken SL eller Polisen bringa klarhet i vilket tåg Micke åkt med eller vad som hänt. Obduktionen visade senare på ett medfött hjärtfel.

    Till slut framkallade jag filmrullen från kameran. Ytterligare en tid gick innan jag orkade titta på korten. Först några bilder på Micke och katten Tusse sen kom bilderna från kvällen. När jag såg bilden som Micke tog blev jag alldeles iskall. På den bilden ser man mig sitta på huk vid perrongkanten och spraya ut i tomma intet.

    • Stefan Torstensson

      Fy sjutton!!
      En otäck berättelse du kommer med Gabbe. Själv har jag alltid varit skeptisk till alla dessa historier om Kymlinge och spöktåget, fastän jag har varit med om märkliga fenomen själv. Jag hade en kompis som berättat liknande saker om detta mystiska tåg (Södertälje Syd), men är ändå skeptisk.
      Kanske dags för mig att tänka om??

      Du historia, Gabbe, verkar vara övertygande, så jag får tänka om. Ändå har jag själv, (som bloggförfattaren vet) varit med om en del skumma saker.

      Nu vet jag i alla fall ETT tåg jag aldrig någonsin vill åka med 🙂

    • Ingrid Jerrås

      Gabbe, det var en tragiskt händelse med din kompis Micke som du berättar om och jag hoppas han är någonstans där han har det bra nu. Det verkar som han lockats på tåget kanske för han var dödligt sjuk eller fick han en chock på tåget och dom verkar ha lämnat av honom på spåret sedan. Jag har hört om några tvillingbröder från Kista där den ena hittades död ute och det var av hjärtfel. Jag har inte sett honom spöka, talar jag om bara. Stefan Torstensson du har aldrig varit tvivlande på Spöktåget när du talat med mig utan du var jätteintresserad då hehe. Dom här som spökar på tåget ser mänskliga ut och Yxmannen var med dom där vid Kymlinge och åkte på tåget som kom förbi Hallonbergen. Då satt han och pratade med dom andra mörkklädda unga männen på tåget som inte stannade. Han är så vacker att jag undrar om han är en ond ängel kanske och det kanske dom är allihopa.

      • DANKARLSSON

        HEJ JAG VILL FRAGA er DET nagon som sett spoktaget I DOM har MANNISKOR na som aker med taget jag ar SKEPTISK jag vill ha BEVIS on spoken FINNS da jag jag VARIT Napoleon da DAN 0706919875

  • dan karlsson

    hej jag vill veta om det har spoktaget.har visats sej 2016. ar det nagon som sett taget. jag ar skeptisk men nyfiken. min tjej ar synsk hon har kontakt med flera som dott. bland annat en annan tjej som jag hadde som gick bort I cancer2010. det har jag varit skeptisk till med. vill ha bevis.det ar som med taget ring mej.mvh dan karlsson 070 69 19 875

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *